it-boldero

Bolero förvärvar IT Stockholm

Bolero, ett ledande IT konsultföretag inom IT Service Management, drifttjänster och infrastruktur, förvärvar IT Stockholm Utveckling AB.

 

IT Stockholm tillhandahåller verksamhetsnära IT-tjänster inom Projektledning, Test- och Förvaltningsledning, Utveckling och Integration. Med förvärvet av IT Stockholm stärker främst Bolero satsningen på att bredda sitt tjänsteutbud till att omfatta mer verksamhetsnära tjänster på en marknad som växer.

 

– Med köpet av IT Stockholm så tar Bolero ett viktigt ett steg i att bli en kraftfull IT konsult på en ännu mer konkurrensutsatt marknad, säger Erland Fristedt, vd på Bolero. Bolero har för närvarande ett 80 tal anställda. IT Stockholms verksamhetsnära kompetens kompletterar på ett perfekt sätt det mer tekniknära utbud som Bolero redan idag erbjuder marknaden.

 

IT Stockholm startades 2002 och är ett konsultbolag som specialiserat sig på tjänster i gränslandet mellan IT och verksamhet och sysselsätter idag ett 25-tal konsulter, placerade i Stockholm.

 

– Vi ser samgåendet med Bolero som en perfekt möjlighet att uppnå den kritiska massa som behövs för att bli en konsultleverantör att räkna med, säger Malte Olsson, vd på IT Stockholm.
– Tillsammans med Bolero kompletterar vi varandras tjänsteutbud på ett utmärkt sätt, fortsätter Malte. IT Stockholm Utveckling AB kommer att fortsätta verka under sitt varumärke med kontor på Sturegatan i Stockholm.

 

På sikt räknar bolagen med stora synergieffekter genom samgåendet. -Vi kommer nu att kunna leverera ännu mer kompletta lösningar till våra kunder, menar Erland Fristedt.

 

För mer information, kontakta: Erland Fristedt, vd Bolero, tel: 070-931 25 53 eller e- post: erland.fristedt@bolero.se
Malte Olsson, vd IT Stockholm Utveckling, tel: 073-351 42 13 eller e- post: malte.olsson@itstockholm.se

3

Nu är semestern slut och vi på IT-Stockholm är tillbaka på kontoret med full bemanning. Vi hoppas att ni haft en fantastisk semester och att ni inte missade våra blogginlägg om Taktisk IT och Teori vs. Praktik, i våras. I höst kommer vi bl.a. skriva om utmaningarna när det gäller att köpa konsulter och lägga upp bilder och uppdateringar från vår konferensresa till Berlin i slutet av september.

1

Teori vs. praktik och den coachande projektledaren

Teori vs. praktik

I IT-sammanhang har man länge pratat om framdrift och leverans, speciellt kopplat till projekt. Verksamheten står och bankar på dörren och undrar om det egentligen är så himla svårt med IT och varför IT inte bara levererar. Många på IT undrar samma sak. Process efter process spottas ut, regelverk efter regelverk tas fram, mer byråkrati, mer kontroll. I andra organisationer går man åt andra hållet, mindre kontroll, färre processer. På många större bolag står personalen på IT-avdelningarna handfallna och slutkörda av pressen på leverans. Det testas nya metoder som implementeras halvdant på vissa avdelningar men som inte går ihop med andra halvdant implementerade metoder på andra avdelningar. Vissa anser ‘Strunta i alla processer’ andra säger ‘Följer ni bara processerna så kommer det att fungera’. Tänk om inget av det är sant? Tänk om det är så att det är den mänskliga faktorn som avgör leveransen? I så fall är inte alla utbytbara? Det går inte att bara kasta om folk och hoppas att processer eller bristen av processer löser situationen. Det kanske är just den mänskliga faktorn som blir avgörande, men vilken roll spelar då teori? Är teoretiskt tänkande överspelat?

 

Teori finns främst för att sätta ett gemensamt språk och ramverk, samt att få en applicerbar grund att bygga kultur runt. Med det menas att ett väl implementerat ramverk kan agera kulturbärare. I kort betyder detta att teori inte betyder något om den inte appliceras på verkligheten. Det svåra med teorier är just att det inte är instruktioner. Det finns inga handböcker utan det är ramverk som kan fyllas med lite vad som helst. Det spelar ingen roll vilken teori du grundar ditt företags uppbyggnad på, vilka metoder du vill applicera eller vilket ramverk du utgår ifrån om du inte kan göra det praktiskt. Ta den agila metoden Scrum t.ex. Om du arbetar agilt så ska du uppnå vissa resultat, så som ökad effektivitet, snabbare leveranscykler, kortare ledtider och bättre samarbete mellan verksamheten och IT. Alla dessa resultat kräver även en mänsklig aspekt. För att en grupp ska ha hög effektivitet samt kortare leveranstider kräver det att de känner förtroende för varandra, att konflikter som uppstår löses snabbt, att de vet var de ska och hur de ska ta sig dit. Det handlar mer om gruppdynamik och ledarskap än metod. D.v.s. när man applicerar metoden måste man inkludera den mänskliga faktorn. För att en grupp ska nå högsta effektivitet och känna förtroende för varandra måste de ha arbetat tillsammans under en tid, det kräver en kontinuitet i organisationen som tillåter samma människor att jobba ihop över en längre tid, samt att de har närhet till varandra som tillåter att de kan lära känna alla i gruppen. Vid långa distanser mellan gruppmedlemmar tar det än längre tid att arbeta in en gruppkänsla. Vid konflikter krävs en medlare och en coach, någon som kan hjälpa personer som hamnat i en konflikt att se på den utifrån och coacha i hantering av den. Det finns inga grupper där konflikt inte uppstår och konflikter löses oftast smidigt och snabbt med hjälp av en coach. Coachande och ledarskap är även det som visar var teamet ska och hur de tar sig dit. Om inte utvecklaren är VD för företaget och sätter alla ramar själv så finns det ofta en abstrakt vision som ska uppnås. Att flera olika team uppsatta i organisationen ska förstå samma abstrakta vision på likartat sätt utan ledarskap är orimligt. D.v.s. ledarskap och coachande behövs för att kunna nå effekterna som mer eller mindre alla metoder utlovar. Teorin blir således ramverket för att alla ska tala samma språk och veta i ungefär vilken ordning organisationen vill att man gör saker. Resten är upp till mänskliga faktorer och speciellt de kvaliteter ledare och projektledare besitter.

 

 

Den coachande projektledaren

 

I praktiken betyder detta att människor inte är utbytbara. Inte bara för att de besitter vissa, unika kompetenser, utan även för att kontinuitet är extremt viktigt när det gäller effektivitet och förkunskap. Startar du ett projekt och byter lösningsarkitekt fyra gånger så kommer leveransen bli splittrad för att en av kompetenserna inte besitter all förkunskap hands on men också för att teamet aldrig blir hopsvetsat.

 

Vad betyder då detta för projektledarrollen? Vilka kompetenser bör en projektledare besitta? Förutom de delar som är rent administrativa, så som budgetering, skriva rapporter, resursplanera, sätta upp tidplaner och skriva presentationer till styrgrupper så behövs ett antal andra egenskaper. Personen ifråga måste kunna och vilja leda andra, hantera konflikter, förstå övergripande mål och bryta ned dem till praktiska och hanterbara delmål. Nu växer den coachande projektledaren fram. När man valt vilka ramverk man vill jobba med, för att ha ett gemensamt språkbruk och förhållningssätt måste man titta på ledarens roll och dess kapacitet att både förstå ramverken men också kunna bryta ned dem, göra dem meningsfulla och innehållsrika samt leda andra människor till att leverera rätt saker på tid och budget.

 

Teoretiskt tänkande är långt ifrån överspelat men bör inte få ta så stor plats i det dagliga arbetet. Måste projektledaren aktivt engagera sig i teoretiska tankeövningar runt företagets ramverk har inte ramverken beslutats på rätt nivå eller implementerats på ett korrekt sätt. Ramverken och teorin ska vara ett stöd för den coachande projektledaren, inte en tankenöt som ska knäckas vid varje projektleverans.

2

Digital Transformation och Taktisk IT

 

 

Digital transformation, vad krävs?
Digital transformation är ett begrepp som börjat florera. Egentligen har detta skett sedan 70-talet då man gått från fysiska filhanteringssystem till användningen av datorer, ADSL, fiber, e-com och nu ett community baserat samhälle på webben. Det är som sagt inget nytt, men man ser ett bredare intresse av att både hänga med men också viljan att vara med och påverka. Frågor som ‘hur får vi fler kunder?’, ‘hur vill vi synas och på vilka marknader?’ och ‘vad måste vi ha för systemstöd för att klara av detta?’ börjar nu konvergera. Vi ser att genom den digitala transformationen går nu Marknadsföring, Kommunikation, Försäljning och IT samman till ett och samma område. Denna förändring innebär att man måste hitta nya arbetssätt för att nå sina kunder. IT har alltid haft begränsningar som sätter ramar för verksamheten och kraven från verksamheten bör alltid leda IT. Detta betyder att i och med användingen av digitala kanaler så måste man arbeta ihop på ett annat sätt. Kunderna kan nämligen, i och med den digitala transformationen, se rakt in i företagens oordnade IT-system, vilket kan påverka affären något enormt, i form av kundtapp, och förlorat nysälj. Varenda dåligt samarbete som sker internt blir nu synligt för slutkunden och potentiella kunder.

 

Den digitala transformationen kräver ett mer agilt arbetssätt (med agilt menar vi inte scrum eller Kanban, utan flexibelt). Det gamla sättet att driva IT, genom strategier som sträcker sig över 10 år, ibland upp till 30 år, är förbi. Det går inte att bygga långsammajättesystem baserat på dagens krav och som kommer att hålla när de implementeras om 10 år. Istället måste man tänka taktik. Vissa system, så som faktureringssystem och CRM-system kan vara kolosser men resterande IT-system bör vara mycket mindre, mer flexibla och utbytbara. Det perfekta systemet finns inte men om man får upp ett system snabbt kan man istället ha en taktik för hur man ska byta ut det. Det innebär även, till mångas stora sorg, att det krävs ordning och reda. Vad har vi i alla system? Hur integreras de? Var ligger vår masterdata? Hur hanterar vi IT-säkerhet? D.v.s., företagen måste förstå sina nulägen, det går nämligen inte att arbeta flexibelt om man inte vet var man står idag. Det är här de flesta företag går fel idag. Man blundar för nuläge och vill köra på för fullt utan att förstå vad och hur det påverkar. Fokus ligger hela tiden framåt och en framåtlutad organisation är inte samma sak som att ignorera nuläge och bakgrund. Snarare tvärtom.

 

Vad betyder Taktisk IT?
Taktisk IT är helt enkelt, att förstå nuläge och ta fram en taktik för hur du ska hantera förändringar i samarbete med din verksamhet. Det viktiga är att företagets strategier måste genomföras kopplat till prioriteringar i verksamheten men också till vilken standard på IT man vill ha. Ett viktigt område är integration. Här ser man idag ser att fler och fler bolag går mot ett enda stort och tungt integrationslager som ska integrera nästan alla system och där man ska kunna arbeta med allt från filintegration till realtidsdata, både genom push och pull funktioner. Här kan man behöva göra förändringar och se hur man kan arbeta med mindre, fler och lättare integrationslager. Det handlar igen om att förflytta sig från att arbeta med gigantiska system till att arbeta med mindre system. Anledningen till att fler och lättare är bättre är att de blir enklare att förändra i, de går att skrota och för att organisationen runt dem inte blir så byråkratisk och tungrodd. Dessutom kan man ta in spetskompetens gällande integrationsteknik.

 

Ett annat område där det krävs åtgärder är masterdata. Det är inte kul, att som kund gå in och se olika information beroende på var på sajten eller i vilken media du hittar den. Står det 25:50kr på hemsidan så måste prisbilden hämtas från samma källa även när det gäller den mobila appen. Här kommer även integrationer in, uppdateras källan så måste den uppdateras i alla system samtidigt. En plan för var masterdata ska ligga och var den ska visas ut mot kund är avgörande. Integrationslager kopplat till masterdata är inte en helt dum ide, då affärslogik även kan appliceras i mellanlager för att frigöra front end och content systems för mer redaktionella åtgärder.

 

När det gäller IT-säkerhet och Business Intelligence krävs det ett välutvecklat samarbete mellan verksamhet och IT. IT-säkerhet är både till för att skydda företagen från intrång men även för att skydda kunder och för att följa lagar och regelverk runt personlig integritet. Här måste man ligga i framkant, speciellt som att EU nu ställer mycket högre krav än förut. Det måste finnas en god förståelse för vad en personlig uppgift faktiskt är och hur dessa kan skyddas. Tillbaka in i integrationsspåret och nulägesanalysen. Vet man inte var man har personuppgiftsdata och var den hamnar genom otaliga integrationer blir det nästan omöjligt att skydda individen.

 

Business Intelligence är ett område som hjälper företaget framåt då den används för affärsanalyser. Samtidigt finns den även där för att hjälpa verksamheten att göra analyser retroaktivt. Vad var det som hände? Varför blev det så här? Det handlar om att förstå nuläge även här. Det är även utifrån Business Intelligence som man kan se trender och då även estimera framtida framgångar. Utan denna kunskap och en verksamhetsstrategi för hur den ska hanteras finns det en enormt stor risk att företaget handlar reaktionärt på alla företeelser som sker. Hade Business Intelligence varit mer utvecklat för 20 år sedan hade vi kommit bra mycket längre i den digitala transformationen idag.

 

Skippa inte strategierna, men vem leder egentligen vem?

Så taktisk IT handlar inte om att skippa alla strategier utan att se över vilka åtgärder som krävs kopplat till affärens strategier och att förstå nuläge för att kunna handla snabbt i en föränderlig värld. Ibland måste man kunna arbeta på ett sätt där nya mål uppkommer och där förändringar måste realiseras inom ett år eller på ännu kortare tid. Det här är något som hanterats i digitala kanaler de senaste 10 åren, om inte längre, men som nu börjar få skruv i resten av IT-organisationen. Det som också är viktigt att förstå är att IT är en så integrerad del av organisationen att man inte kan ha helt egna strategier. IT-strategier och taktiker ska vara mappade till företagets övergripande strategier. Precis som att du inte kan utveckla ett system utan affärskrav kan du inte utveckla en IT-organisation utan verksamhetens riktlinjer.